Nu har jag varit hos Ole, min väldigt snälla och trevlige, norske sjukgymnast. Han sa att allt såg bra ut och tog bort två kilar i min stövel, så ska jag ha nu i två veckor. Sedan ska jag tillbaka och ta bort hela stöveln och bara ha en kil i mina vanliga skor.
Bara två veckor innan jag kan köra bil igen! I´m doing a victory-dance for that! 

Vi träffade en trevlig man på sjukhuset som kom och pratade med oss medan vi väntade på att få en ny tid. Gubben fick väntat i en hel timma och vi i 40 min innan vi fick hjälp. Tanten i luckan hade till ursäkt att schemat inte stämde... Hon var iof trevlig och bad om ursäkt, men 40 min utan att det kommer någon och hjälper oss, lite dåligt. 
Den gamle gubben hade mycket kloka saker att säga i alla fall. Han gillade nordsvenskar, han gillade inte telefonförsäljare, tyckte att doktorerna kunde dra på smilet lite mer, att dom skulle skaffa guide-hjälpredor som kunde hjälpa dom som inte hittade runt på sjukhuset också luktade han tvättmedel. 

När vi var klara med foten ringde vi pappa så han mötte upp oss så att vi fikade tillsammans. Gott och mysigt. Pappa lyxade till med två mazariner, jag och mamma delade på en negerboll (Ja, jag säger negerboll. För det heter så!) och en chokladkaka med valnötter.

Min ena kusin fyller 10 år på lördag så innan vi åkte hem köpte vi lite presenter! Jag längar redan tills jag fyller år, men jag räknade ut att det är nio månader tills jag fyller år. Man hinner liksom få ett barn innan jag fyller år, då kan man säga att det är ganska länge innan jag får tårta och paket...

Nu kommer pappa snart hem från jobbet, ja vissa jobbar ju faktiskt på dagarna. Även fast jag och mamma glömmer bort det ibland, vi som bara går hemma och inte gör nåt alls. 
Då ska han göra sin (enligt honom) förbannat, underbara, oslagbara fläskpannkaka! Jo visst är den god, men att man kan äta den frukost,lunch och middag som pappa säger att man kan vet jag inte...



Min nya favorit mys-grabb!