Hit och dit
Nu har vi varit i Norrland, kommit hem från Norrland gått på begravning och sagt hej då till farmor, firat midsommar, kollat på glänsande bilar, åkt Mustang och ätit massor med god mat!




Jag tycker resan upp gick väldigt bra, vi kom fram lite efter två på natten och då blev vi bjudna på smörgåstårta och te sedan vi kröp ned i sängen och sov så gott. Jag hade gärna sovit lite längre men begravningen började klockan tio. Usch vad sorgligt det är med döden... Men den var stilla och väldigt fin, så som farmor ville ha den hoppas jag.
Efteråt var det fika i farmors hus, konstigt att inte hon var där men kul att träffa så mycket släkt, det är ju inte så ofta man träffar dem.
På fredagen gick jag och Ronnie på djurparken, vi fick se ett lodjur väldigt nära. Vargarna höll sig tyvärr på avstånd, men vi klappade getterna och pratade med smågrisarna.
Sedan var det middag där man var tvungen att ta om tre ggr.. Inga problem för det var jättegott, det är bara synd om lilla magen som får ont efteråt. Man får ta endel promenader så den håller igång.
Efter frukosten på lördagen åkte vi hemåt, så fort jag satte mig i bilen fick jag ont i kroppen :/ men det gick ändå ganska bra, mycket fika, endel pauser.
Hela helgen hade vi underbart väder, hemma hade det varit grått och regnigt så vi åkte till rätt ställe under midsommar.
De flesta vet nu också min och Ronnies hemlighet vi har hållet tyst om i tolv veckor! En bebis väntas komma i början av Januari :D
Alla blev glada, men inte så förvånade tror jag ;)
Det känns så skönt att ha semester! Det får gärna sluta regna för vi behöver sätta upp staket, måla och klippa gräset. Och det är inte så roligt semesterväder heller, man vill inte känna att man gärna skulle sitta inne, tända brasan och dricka te...
Imorse började vi med att ta en ridtur innan regnet skulle börja. Barbie var pigg och framåt men ändå lugn, tills vi kom till fåren... De hade bytt hage och blev så glada när de såg oss så dom slutade aldrig bräka.
Vi taktade oss hem, efter gräsklipparen slappnade hon av och startade ett frustningsmaraton. Tyvärr kunde vi inte hålla den avslappnade känslan hela gen hem för vi var tvungen att gå förbi två röjsågar med gasen i botten.
Jag tog några varv i paddocken (där det är någorlunda oblött) tills hon kändes lugn. Egentligen var det bara sju dagar sen jag satt där uppe men det känns som en envishet sedan och ååååå så kul det var!
Galen katt som håller mig sällskap r jag mockar 😄

Vi skrittade tydligen så hårt vår halvtimme att vi skummade när vi kom hem? :p

Rolig, liten pappa!

Jag kände mig tjock, sen fick jag en bild på Rebeccas mage. Jag ska nog vänta med att känna mig tjock, det kommer bli värre 😜👍


Kommentarer
Trackback