Natten till tisdag hände det grejer, Ronnie åkte till jobbet på morgonen och skulle komma hem vid tolv, vi hade fått tid för koll klockan tre eftersom vattnet gått på natten. 

Han var hemma reda vid elva, det hade inte varit så lätt att koncentrera sig på jobbet. Vid tolv blev värkarna väldigt jobbiga, väntade till ett den ringde jag och frågade om vi kunde komma in tidigare, det var okej. 

Väl framme började det bli ännu jobbigare... Kvart i två kom vi in, de kollade bebisen, värkarna och jag var öppen 4cm. 

Barnmorskan sa att man säger ca 1cm i timman så hon hoppades att hon kunde vara med att förlösa innan hon slutade klockan 22. 

Hon lämnade rummet kvart i tre för att komma tillbaka om en halvtimma för en ny koll. 

En kvart senare var vi tvinga att ringa på hjälp för då gissade jag att krystvärkarna börjat, det gick inte att stoppa dom. In kommer barnmorskan och blir förvånad när det bara är en liten kant kvar, 45 min senare var lille grabben ute! 💙 

Så liten, så söt och så underbar. Helt perfekt! 

I nästan två dagar har jag tänkt att det bara blir en unge, för jävlar det gjorde ont. Men nä, en till iaf 😋 Jag har känt mig piggare och bättre efteråt än vad jag trodde man skulle göra, sjuk träningsvärk särskilt i ryggen men den släpper nog snart. 

Amningen har äntligen kommit igång bra och det gör inte lika ont när han äter , bajsa kan han verkligen 👍🏻 imorgon ska vi tillbaka för en koll hos läkaren. Då får vi hålla tummarna att allt ser bra ut. 

Alldeles nykommen 💕 15:46, 3165g, 50cm 

På väg hem, han så liten i babyskyddet ☺️

Sträcker på sig och blir jättelång! 😍

Idag har vi en liten varg här hemma 🌟

Hans fina blonda hår, precis som pappa när han föddes 💙

Sixten känner sig kanske lite bortglömd nu, tar alla chanser att vara med och mysa.